Wiee! Jag känner mig som en stockholmare - nästan. Hålla till höger i tbanan och det är nästan galet skönt att få låtsas vara så jävla viktig och pinna på, stampa och muttra bakom allsköns stoppklossar i min väg. Springa i rulltrappan. Trots att jag är ute i god tid. I LOVE IT!
Jobbet känns bra! Inte fullt så bra som det kan göra ännu, men det beror nog endast på att jag är ny och känner mig lite som en outsider än så länge. Annars verkar mina nya arbetskolleger helt makalösa - stajlade tjejer i min ålder och uppåt med sinne för humor och outgoing life. Killarna verkar schyssta de med, även om jag bara talat någorlunda mycket med två av dem hittills. Jag tror att det här blir bra! Jag tror att det här kan bli riktigt bra!
Får mitt nya gymkort i veckan - jobbet betalar. :) TRO mig, efter två veckors träningsuppehåll är min överskottsenergi snart buteljerbar. Jag börjar klättra på väggarna om inte jag får styrketräna snart.
Sammanfattningsvis: efter nästan en vecka i Stockholm och med första arbetsdagen avklarad, ångrar jag inte en sekund att jag lämnade Piteå. Jag bor i samma stad som statsministern. Jag är numera granne med statsministern med norrländska mått mätt. Det tycker jag är grymt coolt.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar