C. "Tack för två roliga veckor tillsammans, jag är glad att du börjat här."

2010-10-22T18:12:00.001+02:00

Sade en kollega i eftermiddags innan vi slutade. Kändes härligt. Visst, jag har krav på mig, men mellan alla krav finns en fin gemenskap som jag hoppas att jag snart är helt integrerad i.

Hade uppdaterat bloggen oftare om det inte vore för att jag varit alldeles fantastiskt trött om kvällarna. Förra veckan var en blast - jag och V härjade ihop ute på stan var och varannan kväll och JA, det blev både en och två öl. Och ett glas vin. Och sushi. Och ett glas vin till. And so on. I måndags började jag dessutom träna på morgnarna igen och till min stora förtjusning har jag hela gymmet praktiskt taget för mig själv första timmen mellan 0530-0630! Får köra mina pass helt för mig själv och det älskar jag, ingen trängsel inget som stör koncentrationen, bara jag och min pump. Got to love! Slipper kaoset på t-banan nu också iom att jag åker in till stan långt innan rusning.

Kunde skriva en hel avhandling om mina dryga 2,5 veckor i Stockholm om jag bara orkat.

Ska slänga mig i duschen och kasta mig ut i utelivet EN gång till. ;-)

Djungelvrååål! (ursäkta språket)

2010-10-12T21:16:00.000+02:00

Det är så underbart, det är så underbart - jag lever! Jag måste kämpa! Jag måste prestera! Hoo, va härligt det är att komma hem från jobbet och känna att faaan, imorgon tar jag i ännu hårdare, i morgon höjer jag ribban lite till! Än så länge älskar jag varje liten jävla tusendel av min tid här. Det går bra nu!

Första dagen avklarad!

2010-10-11T18:28:00.001+02:00

Wiee! Jag känner mig som en stockholmare - nästan. Hålla till höger i tbanan och det är nästan galet skönt att få låtsas vara så jävla viktig och pinna på, stampa och muttra bakom allsköns stoppklossar i min väg. Springa i rulltrappan. Trots att jag är ute i god tid. I LOVE IT!

Jobbet känns bra! Inte fullt så bra som det kan göra ännu, men det beror nog endast på att jag är ny och känner mig lite som en outsider än så länge. Annars verkar mina nya arbetskolleger helt makalösa - stajlade tjejer i min ålder och uppåt med sinne för humor och outgoing life. Killarna verkar schyssta de med, även om jag bara talat någorlunda mycket med två av dem hittills. Jag tror att det här blir bra! Jag tror att det här kan bli riktigt bra!

Får mitt nya gymkort i veckan - jobbet betalar. :) TRO mig, efter två veckors träningsuppehåll är min överskottsenergi snart buteljerbar. Jag börjar klättra på väggarna om inte jag får styrketräna snart.

Sammanfattningsvis: efter nästan en vecka i Stockholm och med första arbetsdagen avklarad, ångrar jag inte en sekund att jag lämnade Piteå. Jag bor i samma stad som statsministern. Jag är numera granne med statsministern med norrländska mått mätt. Det tycker jag är grymt coolt.

Jobba och träna på ööstermalm - glassigt! (Bara bo där som fattas dårå.)

2010-10-09T14:33:00.001+02:00

Kollat hur det funkar med t-banebyten och så inför måndag, känns inte lämpligt att komma in på jobbet hysterisk och med andan i halsen som första intryck. Gick bra, oerhört enkelt att hitta rätt bortsett från att jag efter 30 minuters strövande insåg att jag gick åt rakt fel håll.

Den jättestora rondellen med en park inuti, på karlaplan (som förövrigt ligger precis invid t-baneingången, vilket jag också insåg senare) som jag innan bestämt skulle vara mitt riktmärke dök aldrig riktigt upp. Efter mycket om och men hittade jag dock garnisonen, gymmet som jag ska börja träna på och jobbet - finally! Fan va flashigt. Här jag kan definitivt vänja mig vid att springa omkring på morgnarna och eftermiddagarna.

Jag är som Kalle som precis hittat in i Willy Wonkas chokladfabrik. Allt är stort här i jämförelse med tidigare. Det visste jag förvisso innan också, men det är ändå spännande! Det får vara min anledning till att koncentrationen idag varit en aning bristande.

Jag får dåndimpen på detta borrande.

2010-10-08T14:06:00.000+02:00

Än en dag har jag fått ha det stora nöjet att vakna upp till hackande och borrande på andra sidan väggen (stambyte). Eftersom jag är tjurskallig vägrar jag låta mig "störas" av dessa idioter till människor (som absolut måste börja jobba kl 06.30) mosar jag in ett par öronproppar och tvingar mig själv att åtminstone sova en h till. Det blir tillslut olidligt och jag starar Alien på datorn och pluggar in hörlurarna. Hallelujah. Om det inte vore för att vibrationerna från väggen och fönsterrutorna får hela luftmadrassen att pulsera, skulle man nästan kunna tro att jag vore ensam i hela fastigheten. Skriken av vettskrämda människor på väg att slaktas av aggressiva utomjordingar speglar för övrigt mycket väl hur min urhjärna och mitt finn-humör i stundens hetta vill hantera byggarbetarna bakom väggen. Kaniffla!

Gud - jag offrar gladeligen tre år av mitt liv genom karmasänkning om du anordnar dessa människor en bättre plats någon annan stans i tid och rum.

En miljon väskor, skor...

2010-10-07T22:17:00.000+02:00

...och andra prylar. Förstår inte hur mycket jag egentligen lyckats trycka ner i kartongerna jag skickat ner. Jag har skickat ner en stor säck med tre kg fullkornsmakaroner. De dyraste makaronerna hittills med tanke på portoavgiften. Trodde jag att jag skulle svälta eller?

Stor eloge till nya hyresvärden som tacksamt nog hämtat ut alla kartongerna från lilla ica-butiken i ett mindre samhälle strax utanför sthlm och sedan kört dem in till ktorp. Tydligen hade personalen i lilla ica-butiken varit nära att drunkna i mina flyttlådor då alla de första åtta dök upp samma dag. De hade fått ställa lådorna kring hela kassan. De sade att det var "ett mycket besynnerligt sätt att flytta på...". Nåja, alla sätt är bra förutom de dåliga. (jag borde ha skickat femton lådor)

Till skillnad från Piteå, där man till och från känner en pikant svavelliknande odör doftar här kiss överallt och efter att ha inspekterat ett säte med misstänkt fläck på, (i tunnelbanan givetvis) förstår jag nu att det bästa för min låtsas-hypokondri är att stå upp fortsättningsvis.

2010-10-07T14:38:00.001+02:00

Åkte inglasad hiss inredd med krom och svart sjösten upp till en helt absurdt stor Willys-butik. Willys! Brödavdelningen - bless my soul. Som att komma till himlen.

Ibland lönar det sig att göra först och tänka sedan.

2010-10-07T13:58:00.000+02:00

Om jag tillåtit mig att fortsätta analysera de potentiella riskerna med att flytta söderut hade jag förmodligen aldrig kommit mig någonstans. Nu lade jag tänkandet och analyserandet på hyllan för en kort stund och se! Nu är jag här! I underbara Stockholm! Norrland i mitt hjärta men jag behöver puls. Och spänning. Och äventyr. Och förändring. Och fest.

Igår åkte jag t-bana ensam sent på kvällen, lite av en milstolpe. Det fanns inga monster och jag blev inte hackad i bitar med yxa. Fånigt eller hur? Men det är inte speciellt det, det handlar om utan om själva utmaningen. Tänker kasta mig huvudstupa in i alla utmaningar jag kan finna, för jag börjar inse att det är just dem, utmaningarna som får mig att växa!